Åfors glasbruk anlades 1876 intill forsen i Lyckebyån. Platsen valdes med omsorg eftersom vattenkraften i likhet med skogen var viktiga resurser. Järnvägen hade bara två år tidigare invigts i Emmaboda och underlättade transporter av råvaror och färdiga produkter.

Ägarna var tre bröder samt deras svåger och hade alla varit glasblåsarmästare vid Kosta glasbruk. År 1883 köpte den ena delägaren (som kallades Stor-Kalle) ut sina kompanjoner och drev bruket vidare på egen hand. Han var en hård affärsman och var inte uppskattad av de anställda som tyckte att han blev rik på deras bekostnad. Arbetarna kallade till och med bruket för Magrahult på grund av de låga lönerna.

År 1916 köptes bruket av Ernst Johansson som tog efternamnet Åfors efter glasbruket. Hans son Eric Åfors blev verkställande direktör och med tiden en mäktig brukspatron. Han kom att kallas Glaskungen då han köpte in Boda, Johansfors och Kosta glasbruk och bildade Åforsgruppen, senare Kosta Boda.

Kristiden under tidigt 1930-tal drabbade särskilt sliparna. Eftersom det inte fanns arbete åt dessa på bruket hänvisades de bland annat till skogsarbete.
Familjerna fick överleva de svåra åren genom att leva på sill och potatis. En gata i Åfors som beboddes av sliparna under tidigt 1900-tal heter på grund av detta än i dag Potatisgatan.

Under 40 år var det världsberömda glasformgivarparet Bertil Vallien och Ulrica Hydman-Vallien varit Åfors ansikte utåt. Gång på gång kämpade de för brukets framtid. Gunnel Sahlin och Olle Brozén är andra framgångsrika formgivare som haft stor betydelse för Åfors produktion.

År 2012 lades Åfors glasbruk ner och 2013 stängde även glasshopen.